Hmm....han med skägget känner jag igen...ibland om somrarna brukar det stå en farbror med ett positiv å veva på gågatan här i Östersund...måste vara han...!
Hmmm jag har fått för mig att han inte reser så mycket. Samtidigt påpekade Liebling att det finns en sådan man i Örebro oxå. Det skulle således finnas ett schablon orginal på positivhalare (stay positive). Konstigt egentligen att "de annorlunda" liknar varandra så mycket. ...och vad tänker man när man inhandlar sig ett positiv? har man karriären utstakad då?
en bekännelse: en sen natt på väg hem från krogen, en febervandring med varenda por osandes red bull&vodka. vinden pinade mitt ansikte och mascaran rann längs mina kinder. ett snedsteg på trottoaren och jag föll handlöst ned på gatan. och där. och då. ytterligare en vilsen själ dyker upp i gatlyktans sken. en man, med skägg, och en låda över axeln. min räddare i nöden? och mannen sade: "min vän, om jag hjälper dig upp... kan du då hålla min låda en kort sekund?" jag nickade, fick stöd och strax därefter mottog jag mannens låda. och där. och då. i samma ögonblick som jag mottog låda tog mannen av sitt skägg. satte det i mitt ansikte. han tog av sig sin slitna rock och hängde den över mina axlar. jag stod tyst kvar i gatlyktans sken och såg mannen, som tidigare vandrat böjd, resa sig likt en ung man och med glada steg, närmast dansandes, försvinna. kvar stod jag. och där i snålskenet hittade jag en spak på lådan. jag började veva, ovetandes om att den melodi som nu fyllde mitt huvud skulle vara mitt enda sällskap i flera år fram tills alldeles, alldeles nyss, då jag på väg hem med min låda i en gatlyktas kalla sken, liggandes på marken, fann en yngling. jag gav honom ett löfte om hjälp om han i gengäld kunde hålla min låda.
låt detta bli er lärdom goder vänner. en lärdom om alkoholens faror. en lärdom om att hålla sig inom hus efter mörkrets inbrott. men framförallt en lärdom om att den som en gång har tagit ett positiv i sin famn är förevig dömd till vandring i ensamhet tills dess att någon stackars själ gör sig otjänsten att räcka en näve.
En läxa att ta lärdom av. Kan det vara så enkelt? Själv bar jag nerverna utanpå kläderna när jag darrigt bad banken om ett lån på 600 kronor till ett positiv. *Dancing monkey not included. Talade om levebröd och självförsörjning långt efter pensionsålder. Efter en avbetalningsplan på 20 år ska det slutligen bli mitt. Jag har alltid viljat jobba i musikbranschen och om jag hittar en dosa som kan knarra ur sig "no self asteam" med Offspring så skilljer jag mig inte mycket från någon DJ på KB tänkte jag. Jag har funderat på lukerativa gathörn och jag känner mig väldigt positiv.
...och hur ser dagsformen ut för positiv-branschen? en del envisa kritiker menar att positiv-branschen boomade kring sekelskiftet (givetvis 1800-1900), kännt som den sk positiv-bubblan. vid det här laget hade många knallar och gårdfarihandlare övergivet sitt gamla knall (sälja knappar, buckla ut gamla kastruller osv.) för att söka lyckan i en spelande låda (*dancing monkey not included).
när sen playstation 2 lanserades har många sett detta som dödsstöten för positiv-branschen efter som ps2 är en låda som ger ifrån sig ljud som inte behöver visas upp på gator och torg. man kan säga att positivet har blivit privat istället för offentligt och att det har lämnat den professionella sfären till att bli ett lekmanna-nöje (givetvis med en sänkning i standard som följd).
hursomhelst förblir positivhalaren en stadig tvåa på min lista över halare. men kölhalaren. den rår han inte på.
Vive Le Positive, eller det blir nog ingen rennässans för positivhalande. En konstform som håller på att dö ut. Det tullas för mycket på tempo och kvalité. Kanske om det kom en ny positivkultur? Topp 5 "moderna" låtar som lämpar sig bra till positivframförande: 1. Unbelivable - EMF 2. the Universal - Blur 3. allt med Etype 4. Heartbeats - the Knife 5. Come on and rock - Lamont "Och ur sina byxor halade han fram en stor röd...."
är helt med på "the universal". men vad som sägs om följande new positiv-dängor (det som krävs är väl egentligen ett visst "rullande" tempo och nåt slags framåtlutande driv):
1. down on the corner - ccr 2. seven nations army - white stripes 3. iron man - black sabbath 4. in-a-gadda-da-vida - iron butterfly 5. no limit - 2 unlimited
9 Comments:
Hmm....han med skägget känner jag igen...ibland om somrarna brukar det stå en farbror med ett positiv å veva på gågatan här i Östersund...måste vara han...!
Hmmm jag har fått för mig att han inte reser så mycket.
Samtidigt påpekade Liebling att det finns en sådan man i Örebro oxå.
Det skulle således finnas ett schablon orginal på positivhalare (stay positive). Konstigt egentligen att "de annorlunda" liknar varandra så mycket.
...och vad tänker man när man inhandlar sig ett positiv? har man karriären utstakad då?
jamen, är det inte vad gothare ville vara från början; annorlunda? and look at them now.... horder av 'ovanliga' överallt. *haha*
vad gäller original bland gubbar så finns det kanske inte så många sätt att se ut på när man låter skägget dölja hela ansiktet?
Den övre bilden är dock så jäkla bra. De spelade bra med, hela klassiska stycken utan noter. Det var en bra vårdag...
en bekännelse: en sen natt på väg hem från krogen, en febervandring med varenda por osandes red bull&vodka. vinden pinade mitt ansikte och mascaran rann längs mina kinder. ett snedsteg på trottoaren och jag föll handlöst ned på gatan. och där. och då. ytterligare en vilsen själ dyker upp i gatlyktans sken. en man, med skägg, och en låda över axeln. min räddare i nöden? och mannen sade: "min vän, om jag hjälper dig upp... kan du då hålla min låda en kort sekund?" jag nickade, fick stöd och strax därefter mottog jag mannens låda. och där. och då. i samma ögonblick som jag mottog låda tog mannen av sitt skägg. satte det i mitt ansikte. han tog av sig sin slitna rock och hängde den över mina axlar. jag stod tyst kvar i gatlyktans sken och såg mannen, som tidigare vandrat böjd, resa sig likt en ung man och med glada steg, närmast dansandes, försvinna. kvar stod jag. och där i snålskenet hittade jag en spak på lådan. jag började veva, ovetandes om att den melodi som nu fyllde mitt huvud skulle vara mitt enda sällskap i flera år fram tills alldeles, alldeles nyss, då jag på väg hem med min låda i en gatlyktas kalla sken, liggandes på marken, fann en yngling. jag gav honom ett löfte om hjälp om han i gengäld kunde hålla min låda.
låt detta bli er lärdom goder vänner. en lärdom om alkoholens faror. en lärdom om att hålla sig inom hus efter mörkrets inbrott. men framförallt en lärdom om att den som en gång har tagit ett positiv i sin famn är förevig dömd till vandring i ensamhet tills dess att någon stackars själ gör sig otjänsten att räcka en näve.
En läxa att ta lärdom av. Kan det vara så enkelt?
Själv bar jag nerverna utanpå kläderna när jag darrigt bad banken om ett lån på 600 kronor till ett positiv. *Dancing monkey not included.
Talade om levebröd och självförsörjning långt efter pensionsålder.
Efter en avbetalningsplan på 20 år ska det slutligen bli mitt. Jag har alltid viljat jobba i musikbranschen och om jag hittar en dosa som kan knarra ur sig "no self asteam" med Offspring så skilljer jag mig inte mycket från någon DJ på KB tänkte jag.
Jag har funderat på lukerativa gathörn och jag känner mig väldigt positiv.
...och hur ser dagsformen ut för positiv-branschen? en del envisa kritiker menar att positiv-branschen boomade kring sekelskiftet (givetvis 1800-1900), kännt som den sk positiv-bubblan. vid det här laget hade många knallar och gårdfarihandlare övergivet sitt gamla knall (sälja knappar, buckla ut gamla kastruller osv.) för att söka lyckan i en spelande låda (*dancing monkey not included).
när sen playstation 2 lanserades har många sett detta som dödsstöten för positiv-branschen efter som ps2 är en låda som ger ifrån sig ljud som inte behöver visas upp på gator och torg. man kan säga att positivet har blivit privat istället för offentligt och att det har lämnat den professionella sfären till att bli ett lekmanna-nöje (givetvis med en sänkning i standard som följd).
hursomhelst förblir positivhalaren en stadig tvåa på min lista över halare. men kölhalaren. den rår han inte på.
Haha..ni är roliga!
Vive Le Positive, eller det blir nog ingen rennässans för positivhalande. En konstform som håller på att dö ut. Det tullas för mycket på tempo och kvalité. Kanske om det kom en ny positivkultur?
Topp 5 "moderna" låtar som lämpar sig bra till positivframförande:
1. Unbelivable - EMF
2. the Universal - Blur
3. allt med Etype
4. Heartbeats - the Knife
5. Come on and rock - Lamont
"Och ur sina byxor halade han fram en stor röd...."
är helt med på "the universal". men vad som sägs om följande new positiv-dängor (det som krävs är väl egentligen ett visst "rullande" tempo och nåt slags framåtlutande driv):
1. down on the corner - ccr
2. seven nations army - white stripes
3. iron man - black sabbath
4. in-a-gadda-da-vida - iron butterfly
5. no limit - 2 unlimited
Post a Comment
<< Home