Wednesday, November 01, 2006

Apocalypse...

"I hear helicopters over my house everyday and everynight..." . Men det är inte på riktigt, det är på låtsas, det rör sig om övningar och vi är inne på andra dagen. Men känslan blir riktig. Jag hör rotorbladens surr genom fönstret och i ventilationstrumman. "...treat that child like a criminal since the day he was born..."Det kombinerat med stormvädret som sliter tag i träden. Livet på femtevåningen blir sårbart av sin omgivning. "...don´t take that attitude to the grave" (Ben Harper).

7 Comments:

Blogger Martin & Stina said...

Gillar bilden starkt! känns kallare än Apocalypse! En iskall kontroll över staden!

10:12 AM  
Anonymous Anonymous said...

"I see the bad moon arising.
I see trouble on the way.
I see earthquakes and lightnin.
I see bad times today."

textrader som sitter fast i skallen efter en uppväxt i utkanterna av väschöta-schlätta. dock rätt "spot on" måste jag medge.

5:59 AM  
Blogger deusexmach said...

Varje god postmodernist med lite sunt bondförnuft (lägg märke till det felaktiga ordvalet), bör ha ett tveeggat förhållande till CCR. För en gång i tiden var de bra, så bra att landsorten tog dem till sig, då anses de som "bonnarock" och då vill inte metropoliten ha med dem att göra, eftersom landsortsbon vill vara metropolit, tar denne således avstånd från "bonnarocken" (bonnatechnon följer samma princip). Eftersom det då inte längre är bonnigt att uppskatta CCR, kan man således se det vackra i musiken och återigen uppskatta den i staden. Och så håller det på i cykler hela tiden. Vart vi är nu, kan jag inte svara på. Men vi kan väl försiktigt komma överrens om att "Bad moon rising" är en bra låt.
Bonnatechnon är dock död.

5:09 AM  
Anonymous Anonymous said...

jag tror att det var douglas coupland som vände det hela med sitt förord till en intervju med michael stipe. han skrev något om att det var "en sån där dag" då gatorna verkar kusligt tomma, himlen är grå och det enda som "oldies but goldies"-radiokanalerna spelar är just "bad moon rising".

apokalyps-låtar i urval:

"5 years" - david bowie (älskar tanken på att världen skulle veta om att den hade just 5 år kvar... är det värt att fortsätta kämpa eller är det kaos som gäller)

"the man comes around" - johnny cash (de fyra ryttarna!)

"we are the pigs" - suede ("the church bells are calling, police cars on fire"... fantastiska scener)

"london calling" - the clash (sjunkande staden. och jag bor faktiskt om inte vid floden så åtminstone vid kanalen, regents canal för att vara exakt)

7:33 AM  
Blogger JULIEK said...

Ett fantastisk bilde.

11:01 AM  
Blogger deusexmach said...

Nu skulle det vara väldigt enkelt att ta till beprövade undergångslåtar av the Doors och Pink Floyd. Men jag väljer först och främst det band som gjorde den svepande helikoptern till musikalisk genre; Front 242
Väljer således mellan "Masterhit", "Quite Unusual" och "Headhunter".
The world as we know it must be destroyed.
Sen skulle det vara enkelt att foga in en Metallica-dänga i stil med "the four horsemen" fast jag väljer nog "the Prisoner" med Iron Maiden i stället (I´m not a number, I´m a free man!), mestadels för mellanspelet som mynnar ut i solot.
Det mesta med Laibach passar, kanske 6000wk`s version av "Sympathy for the Devil" passar ännu bättre.
Jag märker att de flesta låtar jag tänker på, kom på 80-början på 90-talet, vilket iofs inte är så konstigt med tanke på det tidigare diskuterade Kalla Kriget.
Svårt att komma på en modern apocalyps-låt.

(reds anm Calypso Crazy med Billy Ocean kom oxå på 80-talet)

11:36 AM  
Blogger deusexmach said...

Tack för de vänliga kommentarerna föresten. Jag var ganska nöjd med månen, det är lite svårt att få den bra med min kamera. Tog bilden från balkongen och retade mig då på att helikoptern inte kunde flyga in framför månskäran.

4:24 PM  

Post a Comment

<< Home