Nightmare before Christmas
Femtio någonting dagar kvar till Jul upplyste mig någon om idag. Jag vet att jag inte är ensam om att få lite småångest av det. Det är nog själva traditionen hos den vuxna människan idag. Det planeras redan på olika håll och kanter, och det var ett bra tag sedan någon ställde frågan första gången "Hur ska du fira?" Vem tänker på sånt...vuxna kanske?
En låt att leta upp och lyssna på är "The night Santa ate all the Children" med El Musico. Albumet är hur bra som helst, kanske läge att leta upp det på vinden under tiden jag endå letar pynt.
posted by deusexmach at 2:33 PM
14 Comments:
Julångest är ju bara förnamnet. Det är okej att samlas nära och och kära men själva hysterin kring julklappar och hela den skiten kan få mig att vomera....tusenfalt...uäck. Nåja...snart e den över.... Coolt kort....saknar bara själva tomten sittandes på en pall i gubbkalsonger, fläckigt nät linne, en cigg i munnen och en sprättad norrlands guld...hohoo....
Tack mannen.
Jag kan se en hysteri över att samlas också, många stackars 70-talist skillsmässobarn som bildat familj. Först ska dricka kaffe hos hans mamma och hennes nya man innan de åker till pappa och hans flickvän för att slänga i sig julmiddag innan de sticker bort till hennes mamma på lite glögg innan de ska äta julmiddag en gång till hos hennes pappa och hans livskamrat. Stackars moster föresten hon sitter ju ensam, äh i så fall måste vi nog hälsa på farmor oxå.
så här i juletider är det många som talar om alla de människor som tvingas till ensamhet.
få är det som uppmärksammar de som tvingas till att höra farbröders monologer om ryggbesvär, få återberättat pinsamheter som skedde för hundra år sedan och en glögg-lullig farsa som ska imitera tjuren ferdinand framför tv:n.
låt julen 2006 tillfalla alla dessa.
Det är därför vi ska uppmärksamma umgängestvånget. Antingen i varianten av den hopkrystade traditionen, då samma saker ska göras samma kommentarer ska fällas över den schackrutiga färgen i tomtefabriken och samma brunkål ska glömmas i ugnen. Eller det faktum att 40-50 talisterna är de gnälligaste barnen runt jultid som absolut inte vill fira med "den och den".
Julen är bekvämast för de ensamma, det är storfamiljernas helvetestid.
som skilsmässobarn har julen alltid minst sagt varit intressant! vem ska man fira den hos, hur ska den firas, vem kommer denna julen som man inte kände förra julen osv. Nu är det lite annorlunda! Men ångesten finns ju alltid där! det har blivit en del av julen! för tror jag det var skillnad! då många inte hade så mycket paket pengar men man fick träffa nära och kära, äta lite godare mat osv. Nu kämpar varje liten kärnfamilj för att lyckas göra den genom tiderna bästa svenska disey-forcerad Ikea möblerade julen någonsin. Där man lika gärna kunde hyra in någon ”party service” som fixade hela skiten åt en! men vi vet alla hur denna julefrid slutar. Såg bilden igår, ännu snyggare idag! Bästa bilden på den ”rullen”
ska samtidigt lämna in brasklappen att kritik av julen är öppet mål (i stil med påvebashing och ivran av förbud mot mobiltelefoner i klassrum). när både "svensson svensson" och jonas gardell har pissat på helgen är det fritt fram.
redan då de tre vise männen räckte över sina gåvor till jesubarnet i marias famn stod snickar-josef och muttrade "kommersialisering" i bitterhet då hans kvinna först lägrats av ett mystiskt väsen och sen att han dessutom "brädats" (yrkes-referens! göteborg!) av dessa trenne gentlemän. add insult to injury. om josef själv hade fått välja hade han nog hellre velat han en arbetsbänk, ett verktygsbälte samt ett set med stång och vikter.
This comment has been removed by a blog administrator.
Jo det är ett tacksamt ämne att kritisera självklart. Det är något som alla kan relatera till och Jonas Gardell bör inte ha ensamrätt på sina pikanta observationer ur sitt oantastbara queerperspektiv. Det är ett öppet mål, men det är samtidigt roligt att vinna med 17-0.
Josef den stackaren, är kanske Bibelns största loser. Inte nog med att han fick stå brevid och titta på när bastarden firades.
Han fick dessutom förvalta ynglingens värdelösa gåvor. "Guld? Jaha tack...det blir ju... användbart i Nasaret" "Myrra...vad har man det till? ...Jasså det vet du inte näha..
"Rökelse? vad är det för lukt?...Sandelträ...undrar om jag inte föredrar stallukten i alla fall...jag är mer en liljekonvalj kille.
ägnas det över huvudtaget någon energi på var de här finfina gåvorna tar vägen sen?
guldet, investerades det? här känns det nära att dra till med gamla, omoderna fördomar.
och fanns det utrymme på den fattige snickarens åsna för att rymma myrra, rökelse och sandelträ?
just nu känns det mest som de adliga amatörastronomerna försökte göra skatteavdrag.
frågorna hopar sig... finns det måhända någon skriftlärd som kan rycka ut till hjälp?
Haha! Tomte-TeVe i tvättmaskinen!
Josef åkte på en rejäl skattesmäll efter att ha mottagit guldet i kaanans land. Året därpå när de tog sig ner till Betlemhem var ingen dans på rosor. Då var det ångesten som var den tunga bördan.
Myrran (som ingen fortfarande visste vad det skulle vara bra för) visade sig vara olaglig och familjen Kristus var inget annat än en mula (kristen knarkrelaterad göteborgare) för att ta myrran upp genom landet. Rökelsen kunde man då lägga ihop ett och ett med, när man tänker på den tidigare gåvan.
Men Josef var övertygad om att det inte var en "gåva till en karl". Varför inte ge barnet en docka när ni endå vill köra ner en massa genus-skit i halsen på oss?
Roligt bilde faktisk. Jag er en sånn som elsker julen samtidig som jag tycker den er svår. Har selv fødelsesdag den 24 så det blir ofte en trevlig dag ut av det.
Jag tycker om at pysla og greie til jul, men tycker inte om når det blir for mye a det i affærer och i stan och at folk stresser så voldsomt.
Hadde några år jag tyckte julen var hemsk. Det var etter at dom flesta i min familie var døde etter sjukdom. Det er alltid svårt med høgtider da. Nu nær jag endelig opplever julegleden igjen (jag tycker mest om den lugna adventstiden) tar jag nesten for mycke i, kanskje pga av at jag vil ta igjen tiden som ble borte.
Okej...hur fan döda spammonstret som är precis ovanför mig. Guuuud vad jag hatar dom där jävla grejerna...dödadödadödadöda.....
Julie: Jag bor i en stad som många flyttar till och därför åker de "hem" när de ska fira jul. Mitt hem är här och jag måsta stanna kvar. Jag har inte heller någon familj att fira med så jag känner i regel att julen är ensamhetens tid. Men det är en vacker ensamhet som är rogivande och jag trivs med att slippa hysterin runt den. Man blir en person som betraktar högtiden utifrån och är inte delaktig. Men barnet i mig gillar fortfarande julen, den tanken återkommer alltid.
Madison: Spamm är ett parasiterande gissel och jag förstår inte varför de fortfarande håller på. Det är väl ingen som klickar på länkarna längre? Jag tyckte den ovanstående var riktigt fånig så jag tog inte bort den. Den får ligga kvar som en påminnelse om hur stort, (farligt) och kommersiellt internet är.
Post a Comment
<< Home