Doing the omoralisk...

Att dissa Eurovision song contest är idag ett kvitto på att man har bra musiksmak. Det är gay, det är kitch, det är camp och det är folkligt med schlagerfestivalen. Ingenting man vill tillhöra om man ska ha gratis-cred på sin individualitet. I regel är den musikintresserade som hasplar ur sig klychan"Man kan inte tävla i musik", samma personer som sitter och skapar topplistor och irriterar sig över att Bob Dylan bara fick med 5 låtar på "Rolling Stone Magazine top 500 songs of all time" Samma personer skyller gärna på någon annan när de köper Lordiskivor i smyg på bensinmacken.
Nu är det ett faktum att östeuropa är en kraft att räkna med och att det är dax för väst att anpassa sig åt dem. Något som musikproducenterna här inte hade räknat med när de såg den lukerativa marknaden på tacksamma passiva konsumenter i öst.
Vinnarlåten "Molitva" är en riktig balkanrökare och utan tvekan festivalens bästa låt. Den har ett vackert pampigt dramatiskt arrangemang Fast det tycker inte vi i Sverige. Vi hade hellre sett att typ Englands urvattnade 80-talsbakåtsträveri vunnit. Arrangemang som vi är vana vid och texter som vi förstår.
Faktum är att the Ark´s låt var medioker och delar av bandet såg ut som en bedagad version av Slade anno 1994. Det är ingenting som räcker längre nu när konkurrensen har blivit tuffare. För några år sedan var det promenadsegrar för Sverige, som egentligen inte levererat en bra låt sedan Waterloo.