Bilder med liv.

Jag fick en trevlig uppmaning igår. "Ta bilder med liv i" sa en av världens bästa mäniskor. Jag vet sedan länge att det aldrig är personer på mina foton. Det blev utmaning och förhoppningsvis en utveckling att prova på. Men det är samtidigt lätt att falla in i gammla vanor. Som här nedanför.

Vykort från vardagen

Den döda bilden.

Det kanske låter pretto att tala om döden såhär i bloggsammanhang. Självmordsbro sa någon. Behöver foton vara vackra för att bli uppskattade? Jag såg kläder här under, ett bohag i Sverige. En klen tröst, men det är vackert hur betongen skiftar färg i alla fall.

avlägset?

Nostalgimusik i mp3spelaren, Fields of Gold.
Nostalgi i tankarna och detta var länge sedan. Eller när var det höst egentligen?

Flashback

Idag kommer jag antagligen inte att fotografera någonting heller. Hade inte tid igår och allting känns just nu gjort. Därför lägger jag idag upp bilder som jag tog i höstas.

Det självbiografiska behovet

Det kan verka kommersiellt och fult. Funderade på att inte visa denna bilden. Men den knyter an barndomen med samtiden. Det kanske är en kyrka på många sätt. Men förhoppningsvis tar den bort den deprimerade frireligiösa vibben som bloggen börjat få.
Sen är det ju filmfestival i Göteborg nu och om någon känner för att bjuda mig så.

Jag var där igen

Där omkring där barndomen utspelade sig.

I natt sover Jesus nära mig

Vägen genom vardagen

närvaro?

Hemstaden

Första dagen, första bloggen, första bilden.

Testar lite bara