Oh Fortuna

Happy Halloween?

Då var vi där igen, happy halloween eller nått...när är det egentligen? En ganska praktisk helg eftersom man verkar kunna fira den när det behagar. Ingen vet riktigt, ingen vet hur det ska firas och det är ett trick att sälja mer produkter runt denna trista årstid, exploatering bla bla bla. Fast jag tycker egentligen det är ganska trevligt att importera och konstruera en massa högtider. Det blir roligare så.
Halloweenlåtar att komma i stämmning med: Bobby Picket and the Cryptkickers - "Monster Mash" och det mesta med Misfits och Samhain (exempelvis låten "Halloween")
När är det Ramadan och varför firar vi inte det?

Bevingat

Endast tama fåglar har en längtan...

I en liten svensk stad.

Där sover hon, där lever hon och där längtar hon.

Right as Rain

Nu är den officiellt här, tiden då folk återigen tar på sig sina skydd och beter sig som vanligt igen. Stugsittartider, surmulna tider och kanske framför allt escapisttider. Jag längtar här ifrån nu, kvittar egentligen vart, men det är väl vad Sverige går ut på?
...Fast vintern har ju redan kommit till Östersund

Left behind

Gyllene tillfälle

Solen rör sig snabbt nu. Ett ögonblick och sekunden är borta. Jag var skymningen hack ihäl med bländaren. Det gick inte att ta två bilder av samma motiv. Det är ganska skönt, jag är trött på kopior.

Tusen och en natt

Jag saknar kalla kriget.
När republikanerna behövde en ny fiende för att stärka moralen inom landet och bibehålla vapenindustrins goda ekonomi tänkte de inte på den utvandring den nya fienden hade. Integrationen misslyckas och fördomar växer överallt. Visst kan man anspela på "orientalism" och på så sätt demonisera "de andra". Fast med dagens mediainformation blir vi alla medvetna om varandras förehållanden. Det blir påtagligare, närmare och obehagligare idag. Individen blir offret.
Vi visste inget om "ryssen" mer än att de var opersonliga, krigiska och att Rambo avrättade dem som flugor. Vi var trygga i kapprustningen, vi förlorade stort mot Tichonovs drömfemma i hockeyn, vi visste ingenting om drömfienden Sovjet. Men de hade inte längre råd att vara med och leka.
"Är du inte snäll så kommer ryssen och tar dig".
Moderna sagor har sällan lyckliga slut.

Soundtrack

"Under the Milkyway tonight" (the Church) blir: "Road to Nowhere" (Talking Heads) som blir "Home is far from Here" (Crime and the City Solution).

Att berätta en egen historia, att förmedla en känsla i bilden med hjälp av musik. Har du ett eget förslag?

Thrills, Kills, Magic Prices

När en tystnad blir tystare.

Bit inte den hand...

Gick genom livet.

Tomhänt, bestulen och obekräftad.

Förstod aldrig varför.

När blev det min tur?

Vad skapar man med tomma händer?

the Art of being a Bad Looser

I lördags åkte jag åter igen från Helsingborg som en förlorare. Det bittra i att inte ens få reta sig när man förlorar mot sin kompanjon och tillika vän smakar kanske värst. Då får man inte mena att domarna är blinda och de kan ta sin jävla skitfestival och stoppa upp i *****. Jag var själv med på ett hörn i filmen som vann och ska egentligen glädja mig en smula. Men hur som helst Grattis Martin, ni knäckte allt med "En död kråka" (stillbild från filmen tagen av mig).
Har läst lite fyndigheter om den brittiska tabloiden. Jag gillar rubriker som "Robbisch" och aPAULing!. Engelskmännen förlorade igen och de borde rannsaka sig för att komma fram till att det var faktiskt hundra år sedan de var en makt inom fotboll. Men i stället pekar de på syndabockar och menar att saker inte var deras fel. Så har de alltid gjort och de skäms inte för det.
"the ball was never in"
Respect!

the Lair of the Wolf

Ett litet tack för kommentarerna. En utsikt från förr. Lägg den som skrivbordsunderlägg, en kopp kaffe, skruva upp en störande fläkt och kanske en begeistrad kommentar från Ally McCoist. I tankarna förlorar Arsenal stort mot något slovakiskt bottengäng.

Objektifiering

Avsexualisering.
En gammal bild som jag inte viljat blogga. Kändes som utlämning eller dålig narcissus narcosis, fast det var mer tillgängligheten av de egna händerna som skapade bilden. Men i debatten om objektifiering och sexualisering tänkte jag att det blir intressant att objektifiera mig själv.

Feminism

...vad tänker du på?

I krabbans klor

Plötsligt hörde vi skratt där nere ifrån piren. Fotografera denna ropade Bela till mig och visade upp vad han precis råkat fånga. "Det var inte riktigt vad jag hade tänkt mig", skrattade han medan han satte ner metspöt i hållaren. Milan höll med medan han betraktade fångsten lite på avstånd. Vad ska ni göra med den? undrade vi. "Jag är lite rädd för den", skrattade Bela, "annars skulle jag ju kasta tillbaka den". Jag började försöka få tag på krabban, men han rörde sig snabbt och kändes hal. "Akta fingrarna" hojtade Milan. Tillslut fick jag tag i den, bakifrån. Tänkte att om man ska fånga en krabba, så borde detta vara tricket. En Steve Erwin känsla ilade igenom mig. Men en krabba har väldigt böjliga klor och den grep tag i mitt finger när jag höll den. Fast klon kändes ganska mjuk och jag lyckades slänga tillbaka fångsten i havet.

Bilden är tråkigt beskuren för att värna om männens integritet

Wild Life

Upp och ner, fram och tillbaka, skaka av sig och i igen, i vattnet ur vattnet. Hans frenesi skapade abstaktioner.Funderade om han skulle heta L´utther eller Martin Utter King.