Gott nytt år.

Det blir inga fyrverkerier. Det blir en blick bakåt till det förgångna. Ideal och önskningar att roa sin publik.

a broken home

Fabriken har stängt och folk har flyttat vidare. Men jag är kvar, jag kommer alltid att vara här.

From my point of wiew

allt ligger stilla

the Icecapades

"D:s big adventure on ice"...fast nu har jag som nyårslöfte att sluta med dåligt ordvitseri. Folk kan tro vi menar allvar.

måskådarna

Tjena, hur mås det ?
- Jovars bara bra men jag MÅSte dra snart.
- Har du hört måzart?
- Han som skrev svansjön?
- Nej det är Tjajkovski din mes.
- Har du provat pepparkakor med måsarella?
- det ska vara mååsdammer eller blåmögel, gott men det är så jäkla 2004 dock .
- äh håll truten

Ja nu flyger vi lågt såhär lagom till jul. Har du ett eget förslag vad måsarna säger? Vinnaren får ett julkort av mig.

Dusk

Jag vill ha länkar i julklapp och nu har min ständige antagonist Wulffen tagit sitt förnuft till fånga och gjort årets mest efterlängtade blogg.
Årets bästa film är förövrigt "Dont come knocking" årets retro är kanske Joan Jet´s besök på Conan, årets mest jobbigaste röst borde alltid vara madonnas i "Whos that girl". Men samtidigt har jag varit tvungen att lyssna på en 18 årings nostalgimusik när jag jobbade häromdagen: "i en rosa helikopter"...(aj min skalle). Barnmusik antager jag (ja ni vet Mora träsk, Bananer i pyjamas, Håkan Hellström etc etc). men barn är som bekant; totalt jävla dumma i huvudet.

Artificiell skönhet

Aftonbladet moralfördömde i en artikel en nakenchock häromdagen. Det var ett julspel på en skola och det visade sig att några kvinnliga elever hade visat brösten. Folk rasade och var upprörda och artikelns författare pekade med långa viktorianska fingrar på hemskheten med naken kvinnlig hud. På foten av artikeln frågade aftonbladet sina läsare om de hade bilder från hemskheten att MMS:a in till dem.
Jo det är ganska lustigt med dubbelmoral. Sorgligare med profithungrig skenhelighet.
Men samhället vill åter igen censurera bort den kvinnliga kroppen, så vidare den inte är silikonstinn och så långt ifrån vardagen man kan komma. Vi har ju talat en hel del om Sciencefiction på senaste tiden.

Illa illa

"D tänjer på sina gränser". Jag visste att det inte skulle bli bra därifrån jag satt. Men jag tog den endå. Jag blev lite förvånad när jag väl såg resultatet efteråt. Det var dax att prova något nytt något som jag vanligen inte gör.

Cirklar

Allting går i cirklar och det snurrar på fortare och fortare. Jag har använt mig av motivet förut, då i en dokumentärfilm. Rädslan av att gå tillbaka till något att fotografera något igen, hämmar mig. Det är dumt för det är i regel vackra motiv.
Men jag kan rationalisera och jag kan raljera om allt som jag kan rekognisera.
Ett julkort i form av ett minne till Londonbon.

Mot slutet

December, de långa skuggornas tid.

Mörka vatten med gyllene horisonter.

Mentalt så blickar jag ut över horisonten varje dag. Jag är trött på omgivningen och längtar bort. Bara att få vara någon annanstans.

Mentalt så hänger jag med huvudet och ser rakt ner i marken. Kört fast, trött på mina egna bilder. Bara att få fotografera någonting annorlunda

Plötsligt så dimper det bara ner framför en och förgyller den annars så grå vardagen. Det borde inte vara oväntat, men jag blir alltid så förvånad. Jag har en ny länk, definitivt värt ett besök: Fighting the Vocabulary

Fågeldansen i d moll

Jul i Ankeborg.
Först näbben med båda händerna (babanana na na näpp näpp)
Sen vingarna med armarna (babananana na na näpp näpp)
Sen svinga på höfterna medans du nigandes går neråt.
Klappa på vägen upp (klatchiga Napp Napp Napp Napp)
Ta sedan personen brevid dig i armkrok och dansa runt (de ensamma kan bara snurra).

Monitor - I´ve got nothing to say

Har på senaste dagarna inhandlat Bladerunner och Running Man på dvd.
"What is this?"
"It´s called a syntherziser...I make music on it" (2017)